Rotatorkuffbesvär

Handläggning i primärvård — tendinopati, partiella och totala rupturer

Klinisk bild

Nattsmärta är kardinalsymtomet. Patienten vaknar av smärta när hen ligger på den drabbade sidan. Smärtan är typiskt lokaliserad lateralt i överarmen.

Den viktigaste kliniska distinktionen:

  • Tendinopati: smärta utan svaghet. Ofta kroniskt förlopp hos patienter 40–60 år.
  • Ruptur: smärta + svaghet. Kan vara partiell eller total.

Skilj mellan:

  • Akut traumatisk ruptur: plötslig debut efter fall eller lyft. Patienten kan inte lyfta armen. Kräver snabb handläggning.
  • Kronisk degenerativ ruptur: smygande debut utan tydligt trauma. Vanligt hos patienter >60 år. Asymptomatiska rupturer är vanliga.

Undersökning på vårdcentral

Jämför alltid med frisk sida. Styrketest bilateralt är nyckeln till att skilja tendinopati från ruptur.

TestTestarDiagnostisk styrka
Jobes test (empty can)SupraspinatusDOR 9.24
ER lag signInfraspinatus (total ruptur)DOR 12.70
Hawkins testSubakromiell smärtaSensitivitet 79–90 %
Lift-off testSubscapularisHög specificitet vid positiv
Drop arm testStor cuffrupturHög specificitet vid positiv
Klinisk nyckel: Svaghet vid styrkemätning (Jobes, ER lag sign) talar för ruptur och inte bara tendinopati. Ensidig svaghet jämfört med frisk sida är det viktigaste fyndet.

Bilddiagnostik

  • Slätröntgen — alltid. Utesluter fraktur, artros, kalkaxel och proximal humerusmigration (indirekt tecken på stor cuffruptur).
  • Ultraljud (UL): Vid misstänkt ruptur hos patient >50 år. Bra för att skilja tendinopati från ruptur. Operatörsberoende.
  • MR: Vid akut traumatisk ruptur hos patient <65 år (tidsberoende!). Vid oklara fall eller inför kirurgisk bedömning.
Tänk på: Beställ MR med frågeställning "akut rotatorkuffruptur" vid traumatisk debut hos patient <65 år. Dessa patienter bör opereras inom 3 veckor för bästa resultat.

Behandling i primärvård

Fysioterapi — förstahandsval

Scapulastabiliserande övningar + rotatorkuffträning under 3–6 månader. Strukturerad fysioterapi har lika goda resultat som kirurgi vid degenerativa rupturer.

Subakromiell kortisoninjektion

NNT 3,3 för kliniskt signifikant smärtlindring vid 4 veckor (Arroll 2005). Ger temporär smärtlindring som underlättar rehabilitering.

  • Max 2–3 injektioner per år
  • Lateral ingång med patienten sittande
  • Inte i direkt anslutning till fysioterapi (risk för maskerande effekt)

NSAID

Per oral eller topikalt som komplement. Beakta kontraindikationer (njurfunktion, magsår, kardiovaskulär risk).

När ska du remittera?

PrioritetSituationÅtgärd
Akut Akut traumatisk ruptur hos patient <65 år (trauma + akut svaghet) Akut MR + remiss till ortoped (inom 3 veckor!)
Elektiv Kvarstående besvär >3–6 månader trots adekvat fysioterapi Elektiv remiss + UL/MR
Primärvård Tendinopati med god funktion, svarar på behandling Fortsatt primärvård med fysioterapi
Missa inte den akuta rupturen. En patient <65 år med traumatisk debut och akut svaghet bör ha MR och ortopedremiss inom 3 veckor. Resultaten försämras markant efter 4 månader.

Evidens

Evidensnivå: Hög (Systematisk översikt/RCT) Cochrane 2019 (Karjalainen et al.) — 9 RCTs, 1 007 patienter: kirurgi ger liten eller ingen fördel jämfört med fysioterapi vid degenerativa rupturer.
Evidensnivå: Hög (RCT) Kukkonen et al. (2014/2015) — 3-armad RCT (n=180): ingen skillnad mellan enbart fysioterapi, akromioplastik eller cuffsutur vid 1–2 års uppföljning.
Evidensnivå: Medel (Kohortstudie) Gutman et al. (JSES 2021) — Reparation inom 3 veckor ger bäst resultat. Signifikant försämring efter 4 månader. Stödjer snabb handläggning av akuta traumatiska rupturer.
Motstridiga resultat Prevalensdata (Reilly cadaver meta-analysis, Gforge.se) — Cirka 20 % av asymptomatiska individer har fullväggiga cuffrupturer. Ruptur är inte synonymt med smärta eller funktionsnedsättning.
Evidensnivå: Hög (Nätverks-metaanalys) Babatunde et al. (2021, NMA) — 177 studier: fysioterapi har starkast evidens för smärtlindring och funktionsförbättring.

Referenser

  1. Karjalainen TV, et al. Subacromial decompression surgery for rotator cuff disease. Cochrane Database Syst Rev. 2019;1:CD005619.
  2. Kukkonen J, et al. Treatment of non-traumatic rotator cuff tears: a randomised controlled trial with two years of clinical and imaging follow-up. J Bone Joint Surg Am. 2015;97(21):1729-37.
  3. Gutman MJ, et al. Effect of time from injury to surgery on the outcomes of rotator cuff repair. J Shoulder Elbow Surg. 2021;30(12):2761-71.
  4. Babatunde OO, et al. Comparative effectiveness of treatment options for subacromial shoulder conditions: a systematic review and network meta-analysis. Ther Adv Musculoskelet Dis. 2021;13:1759720X211037530.
  5. Arroll B, Goodyear-Smith F. Corticosteroid injections for painful shoulder: a meta-analysis. Br J Gen Pract. 2005;55(512):224-8.
  6. Reilly P, et al. Dead men and radiologists don't lie: a review of cadaveric and radiological studies of rotator cuff tear prevalence. Ann R Coll Surg Engl. 2006;88(2):116-21.
  7. Hegedus EJ, et al. Physical examination tests of the shoulder: a systematic review with meta-analysis of individual tests. Br J Sports Med. 2012;46(14):964-78.
  8. Gforge.se — Loss aversion and rotator cuff surgery: evidensbaserad analys av kirurgisk praxis.